Riihisaari – Savonlinna Museum och Saimen naturum

Nyslotts museum har sina utställningar i Riihisaari. Där finns även Forststyrelsens utställning om Saimen samt turist- och utflyktsinformation. Museet fokuserar på att teckna ner, forska och presentera Södra Savolax kulturhistoria och särskilt seglingens historia på Saimen. Under sommarsäsongen kan allmänheten besöka de unika ångfartygen som ligger vid museets brygga.

Öppettider

Öppet dagligen kl. 10–17.
Juli dagligen kl. 10–18.

Stängd 15.4., 24.–25.6., 6.12. och 19.–24.12.2022.

Entréavgifter

Vuxna 8 €
Barn under 18 år gratis
Studerande och pensionerade 4 €
Gruppbiljetter (minst 10 personer) 5 €/person

Sambiljett, Olofsborg och Riihisaari, vuxna 13 €. Sambiljetten är giltig endast på säljningsdagen. Sambiljetten säljs mellan 1.6.–31.8 till kl 16.00.

Vi accepterar Museikortet.

Museikortet är en gemensam inträdesbiljett till finländska museer. Kortet gäller i ett år räknat från den dag kortet använts första gången. Med det personliga Museikortet, som kostar 74 €, har du tillträde till över 300 museer i olika delar av Finland.

Museibutiken

I museibutikens sortiment finns till ex. souvenirer, postkort, godis och naturrelaterade produkter. Museibutiken har också ett brett urval av litteratur om vattenburen trafik och annan historia, natur, konst och litteratur för barn.

Inträdet är fritt till kundtjänstpunkten, information och museibutiken.

Museifartyg

Våra museifartyg är stängda under vintersäsongen. 

Ångskonaren Salama är stängd för allmänheten under hela 2021 på grund av de pågående renoveringarna.

Ångpråmen Mikko 

Träfartyget Mikko, som byggdes 1914 på Nyslotts maskinverkstad, är den sista av ångpråmarna som var en vanlig syn på Saimen från slutet av 1800-talet till 1960-talet. Smeknamnet “tjärångare” kom sig av att skrovet var tjärat. Ångpråmarna fraktade stora mängder ved och virke från Saimen till S:t Petersburg, Helsingfors och t.o.m. Stockholm.

Fartyget hette först Ensi och hade olika ägare bl.a. i Svir, Onegasjön, Ladoga och Östersjön. Enso-Gutzeit köpte pråmen 1937, som då fick namnet Mikko och var i trafik till 1963. År 1970 donerades Mikko till Nyslotts stad. Både Mikko och Savonlinna är fortfarande helt funktionsdugliga och gör varje år ett flertal kryssningar på Saimen.

Passagerarbåten s/s Savonlinna

Passagerarbåten Savonlinna byggdes på varvet Paul Wahl & Co i Varkaus och ägdes först av aktiebolaget Saimaan Höyrylaivaosakeyhtiö, som hade grundats 1903. Som den snabbaste båten på Saimen kallades Savonlinna också Saimen Express, när den trafikerade rutten Villmanstrand–Nyslott. Från 1905 till 1915 förde båten särskilt många kurortsgäster till Nyslott.

Högkonjunktur inom passagerartrafiken inföll åren före andra världskriget, men när Saima kanal stängdes 1944,
landsvägstrafiken byggdes ut och när man fick nya fritidsintressen blev båttrafiken allt mer olönsam efter kriget.
Aktiebolaget Saimaan Laivamatkat Ab, grundat 1967 av kommunerna kring Saimen, blev det sista företaget som seglade med de vita båtarna på Saimen. Bolaget gick i konkurs 1982 och Nyslotts stad köpte Savonlinna på auktionen som följde.

År 1927 brann s/s Savonlinna så kraftigt att bara skrovet och maskinen blev kvar. Fartyget byggdes om efter branden och 1988 restaurerades det till dess ursprungliga form. På sommaren ligger s/s Savonlinna på passagerarhamnen vid marknadsplats och gör charterkryssningar.

Ångskonaren s/s Salama

Ångskonaren Salama (dvs. ’blixten’) byggdes 1874 på Viborgs mekaniska verkstad och levererades till ett rederi i Nyslott. Den trafikerade från Saimenhamnar till Viborg och S:t Petersburg men gjorde också några resor till Lübeck. Den tjänade både som frakt- och passagerarbåt och fraktade t.ex. säd och smör.

På hemresan från S:t Petersburg den 13 september 1898 råkade Salama ut för en olycka på Saimen, när passagerarångaren Ilmari körde in i Salamas styrbords sida och skonaren sjönk till 30 meters djup. Lyckligtvis krävde olyckan inga människoliv. Efter några misslyckade försök att bärga fartyget fick Salama vila i sin våta grav i många årtionden.

Salama hittades igen år 1970, då hennes mast kom till ytan efter att den hade fastnat i en bogservajer. Skogsföretaget Enso Gutzeit Ab beslöt då att låta testa effekten av bolagets bärgningsutrustning och bärgade vraket den följande sommaren. Fartyget hade hållit förvånansvärt väl. Salama restaurerades och öppnades som museifartyg sommaren 1978. Nuförtiden finns det en utställning om hennes öde i skonarens lastrum.

Bogserångaren Ahkera

Bogserångaren Ahkera (’den flitiga’) byggdes 1871 på varvet Paul Wahl & Co i Varkaus och är den äldsta museiångbåten på Saimen och veterligen i hela Finland. Ahkera bogserade trävaror från norra delar av Saimen till Imatra, Kotka och Viborg, ibland ända till S:t Petersburg. Ahkera ägdes av många bolag tills Enso-Gutzeit köpte henne år 1902. Då började Ahkera bogsera knippflottar på rutten från Kuopio och Joensuu till exportverket i Rutola.

Bogserångaren Ahkera stod i Enso-Gutzeits tjänst till år 1958, då den slutade vara i trafik. Om tiden i Enso-Gutzeits ägo påminner ännu idag en vit stjärna på båda sidorna av ångarens skorsten. År 1971 restaurerades Ahkera till ett museifartyg på Laitaatsiltas skeppsdocka i Nyslott.

År 2002 gav den finsk-svenska skogskoncernen Stora Enso Ahkera som gåva till Nyslotts stad. I juni 2004 anslöt sig Ahkera till den största museiångbåtsflottan i Finland, när den bogserades till Riihisaari. Ahkera och ångskonaren Salama har en gemensam historia: Ahkera räddade största delen av Salamas passagerare och besättning, när skonaren sjönk i september 1898.

Kyrkbåtar

Från medeltiden till början av 1900-talet ägdes och används kyrkbåtarna av byalagen på stora sjöar över hela landet. Båtarna byggdes huvudsakligen för de gemensamma kyrkfärderna och byalagen rustade upp och underhöll dem.

De ståtligaste båtarna klöv vattnet i Säminge som numera hör till Nyslott. De största båtarna var 40 m långa och hade plats för 120–150 personer, men de flesta hade dock bara 7–15 årpar i likhet med de kyrkbåtar som står framför museet.

Kyrkbåtarna behövdes inte längre när ångbåtarna erövrade insjöarna. Nuförtiden användas kyrkbåtarna mestadels i roddtävlingar.

Lastbåten Vappaa Savo

Byggd i Nyslotts yrkesinstitut 1998–1999, längd 10,5 m; bredd ca. 3 m; lastkapacitet 7 300 kg

Lastbåtar användes på Saimen till början av 1900-talet. Med dem transporterades bl.a. ved, hudar och smör till Viborg och ibland också till S:t Petersburg. Lastbåtarna var 10–16 m långa och vanligtvis försedda med ett segel.

Båtens modell grundar sig på vrakfynd och teckningar av etnologen I.T. Itkonen från 1920-talet. Vappaa Savo (’det fria Savolax’) anslöt sig till flottan i Riihisaari på våren 1999.

Kontaktuppgifter 

Riihisaari, 57130 Nyslott
riihisaari (at) savonlinna.fi
Tel: +358 44 417 4466